Bodelning
Bodelning avser en uppdelning mellan dig och din partners egendom, och detta sker vanligtvis efter att relationen tagit slut. Syftet är då att göra en uppdelning, för att parternas ekonomiska sammanflätning därefter ska kunna upphöra. Bodelning kan emellertid också ske mellan makar under ett pågående äktenskap, vilket kan vara ett smidigt sätt att göra ägarförhållanden av den gemsamma egendomen tydlig, eller för att omfördela egendom enligt önskemål.
Vilken egendom som omfattas av en bodelning beror på en rad faktorer, men kanske främst om det är fråga om ett äktenskap eller samboförhållande. Huvudregeln är att värdet av vardera parts tillgångar, efter avräkning för skulder, fördelas lika. Utgångspunkten är dock att var part har rätt att få sin egendom ur bodelningen, men detta kan ibland medföra att den andra parten måste kompenseras ekonomiskt, detta kallas bodelningslikvid. Ibland uppstår dock tvist om hur egendomen ska fördelas. I sådant fall kan den ena, eller båda parter, begära att en bodelningsförrättare utses.
Bodelningsförrättarens uppgift är att bestämmarna tid och plats för bodelning samt kalla makarna till förrättningen (ett så kallat bodelningssammanträde). Bodelningsförrättaren ska i första hand få makarna att komma överens om fördelningen av egendomen. För det fall makarna inte kommer överens om bodelningen bestämmer bodelningsförrättaren själv hur bodelningen ska ske genom tvångsbodelning. Eftersom bodelningsprocessen omfattar en rad komplexa juridiska överväganden kan det bidra till såväl trygghet som möjligheterna att få ett gynnsamt beslut att låta talan föras av ett familjerättsligt kunnigt ombud.
Den som är missnöjd med bodelningsförrättarens beslut får klandra bodelningen genom att väcka talan mot den andre maken vid tingsrätten som förordnande bodelningsförrättaren. En sådan klandertalan måste ske inom fyra veckor från det att maken delgavs bodelningshandlingen. Om talan inte väcks förlorar maken sin rätt till klandertalan.
Bodelningsförrättningen inleds i regel med att makarna uppger sina tillgångar och skulder, som vid behov sammanställs i en bouppteckning. Uppgifterna om tillgångar och skulder ska avse förhållandena per dagen for ansökan om äktenskapsskillnad, den s.k. brytdagen.
Om make vägrar att lämna uppgifter kan bodelningsförrättaren hos tingsrätten ansöka om att den tredskande maken föreläggs att lämna uppgifter vid vite. Om maken ända vägrar att lämna uppgifter kan bodelningsförrättaren ansöka om att vitet döms ut och att ett nytt högre vite bestäms
En make har också möjlighet att begära att den andre maken under ed inför tingsrätten bekräftar riktigheten av de uppgifter om tillgångar och skulder som denne lämnat (bouppteckningsed).
Vid tvist mellan makarna ska bodelningsförrättaren pröva i princip samtliga frågor som är av betydelse for bodelningen, t.ex. vem av makarna viss egendom tillhör, vilken egendom som ska ingå i bodelningen, beräkning av andelar, eventuella förutsättningar för jämkning samt lottläggningen, d.v.s. vem av makarna som ska tillskiftas egendomen som ingår i bodelningen. Härvid ska bodelningsförrättaren bland annat tillämpa bestämmelserna om bodelning i äktenskapsbalken.
Bodelningsförrättaren har rätt att erhålla arvode och ersättning för kostandsutlägg. Huvudregeln är att makarna ska betala detta med hälften vardera, men bodelningsförrättaren kan bestämma en annan fördelning om särskilda förhållanden påkallar det. Makarna är solidariskt ansvariga för betalning av arvode och utlägg. I regel begär bodelningsförrättaren förskott av makarna.
Vi på Guard Advokater åtar oss gärna uppdrag som bodelningsförrättare och agerar som ombud i samband med bodelning. Vi kan även bistå med rådgivning och sakföring i domstol när det uppstår en tvist i dödsboet. Samtliga jurister på Guard Advokater besitter gedigen erfarenhet om upprättande av testamente eller relevanta dokument som krävs för att utreda arvsfrågor.