Oenighet i dödsbo eller bodelning – när kan tingsrätten förordna boutredningsman, skiftesman eller bodelningsförrättare?

När arvingar, makar eller sambor inte kan komma överens kan arbetet med ett dödsbo eller en bodelning stanna helt. Lagen erbjuder då en lösning: tingsrätten kan förordna en opartisk person, oftast en advokat. Den personen tar över förvaltningen av dödsboet, fördelar arvet eller genomför bodelningen. Här går vi igenom när de olika förordnandena är aktuella, vad de innebär och vad de kostar.

Utgångspunkten: alla delägare måste vara överens

Dödsbodelägare är den efterlevande maken eller sambon, arvingarna och eventuella universella testamentstagare. De förvaltar dödsboet gemensamt, och det finns ingen majoritetsprincip (18 kap. 1 § ärvdabalken). Att sälja en bostad, säga upp ett hyresavtal eller betala skulder kräver att alla är överens. Det räcker alltså att en delägare säger nej för att boet i praktiken ska stå still.

Boutredningsman – när förvaltningen inte fungerar

Varje dödsbodelägare har rätt att begära att tingsrätten förordnar en boutredningsman (19 kap. 1 § ärvdabalken). Du behöver inte ange några skäl. Tingsrätten ska bifalla ansökan även om övriga delägare motsätter sig den.

Boutredningsmannen tar över förvaltningen från delägarna. Det innebär att utreda tillgångar och skulder, betala skulder och förbereda arvskiftet. Delägarna ska om möjligt höras i viktigare frågor, och förvaltningen står under tingsrättens kontroll. En fastighet får boutredningsmannen bara sälja med samtliga delägares skriftliga samtycke eller med tingsrättens tillstånd (19 kap. 13 §).

Boutredningsmannens arvode betalas ur dödsboet. Räcker inte boets tillgångar ska arvodet i stället betalas av den som ansökte om förordnandet (19 kap. 19 §). I ett litet eller skuldsatt bo är det en risk som bör bedömas innan ansökan görs.

Skiftesman – när ni inte kan enas om fördelningen

När skulderna är betalda ska arvet fördelas genom arvskifte. Kan delägarna inte enas ska tingsrätten på begäran av en delägare utse en skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken). Har en boutredningsman förordnats blir denne även skiftesman utan något särskilt beslut.

Skiftesmannen försöker först få delägarna att komma överens. Lyckas det inte bestämmer skiftesmannen själv hur arvet ska fördelas, ett så kallat tvångsskifte. Skiftesmannens arvode betalas av dödsboet.

Den som är missnöjd med tvångsskiftet kan klandra det vid tingsrätten. Talan måste då väckas inom fyra veckor från det att skifteshandlingen delgavs (23 kap. 5 § ärvdabalken jämförd med 17 kap. 8 § äktenskapsbalken). Missas fristen står skiftet fast.

Bodelningsförrättare – när makar eller sambor inte är överens

Kan makar inte enas om bodelningen ska tingsrätten på ansökan av en make förordna en bodelningsförrättare (17 kap. 1 § äktenskapsbalken). Detsamma gäller för sambor (26 § sambolagen). Tingsrätten prövar inte om bodelningen behövs. Bodelningsförrättare kan också förordnas när en make har avlidit och bodelning ska ske mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar.

För sambor gäller en viktig tidsgräns. Begäran om bodelning måste framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Har en sambo avlidit gäller i stället att begäran ska framställas senast vid bouppteckningen (8 § sambolagen).

Bodelningsförrättaren verkar i första hand för en överenskommelse. Går det inte bestämmer förrättaren själv hur bodelningen ska göras. Den som är missnöjd kan klandra bodelningen vid tingsrätten inom fyra veckor från det att bodelningshandlingen delgavs.

Kostnaden delas som huvudregel lika mellan parterna. Förrättaren kan besluta om en annan fördelning, till exempel om en part har orsakat ökade kostnader (17 kap. 7 § äktenskapsbalken). En part med begränsade ekonomiska resurser kan under vissa förutsättningar få en del av kostnaden betald av staten genom så kallad ersättningsgaranti.

Förhandla först – men vänta inte för länge

Ett förordnande kostar pengar och tar tid. Ofta går det att nå en lösning genom förhandling, och ibland är det just en ansökan om förordnande som får en låst situation att lossna. Tänk samtidigt på att fristerna är korta. Att vänta för länge kan innebära att rätten till bodelning eller rätten att angripa ett skifte går förlorad.

Så kan vi hjälpa till

Guard Advokater biträder dödsbodelägare, makar och sambor i tvister om dödsbo, arvskifte och bodelning, både i förhandlingar och inför tingsrätten. Vi åtar oss även uppdrag som boutredningsman, skiftesman och bodelningsförrättare. Är ni överens om att anlita en opartisk förrättningsman kan ni föreslå oss i ansökan till tingsrätten, som fäster särskilt avseende vid parternas förslag.

Kontakta oss för en första bedömning av ditt ärende.